Har du någonsin tänkt tanken att din chef är dum i huvudet? Kanske är det du som är chefen och du är osäker på om du egentligen gjorde rätt? Vad är det egentligen som skiljer en bra chef eller ledare från en dålig? Många säger att det ökar tillfredsställelsen att vara sin egen chef. Andra är snarare förtvivlade över hur många omöjliga beslut de måste fatta varje dag i chefsrollen.

Som chef ska du vara driftig, social, uthållig, envis, stresstålig, kreativ, modig, nätverkande, diplomatisk och målmedveten. Bara för att nämna några av de egenskaper som du förväntas ha. Det räcker inte enbart att du levererar goda resultat. Du måste vara trevlig också.

Det är förmodligen inte ditt fel att din chef har en dålig dag, en dålig vecka, en dålig månad eller ett dåligt år. Men vad gör du åt saken?

Har du en chef som kritiserar dig och lyckas hitta fel oavsett hur bra du än utför dina uppgifter? En sådan chef är givetvis svår att samarbeta med, men kom ihåg att kritiken förmodligen inte har med dig som person att göra utan att det är din prestation som ifrågasätts. Ett tips är att våga bemöta kritiken, stå upp för dig själv och svara sakligt på hur du anser att du hanterat dina arbetsuppgifter. Gör alltid ditt bästa ändå, kanske kan du se detta som en utmanande och lärorik period, innan du tar dig vidare i karriären. Mitt andra tips är att reflektera över din egen och chefens respektive agenda. Är det kanske så att din åsikt är kopplad till chefen som person och inte till uppdraget? Vad kan du själv göra för att ni ska fungera ihop och jobba mot gemensamma mål?

Dum i huvudet är ett starkt uttryck. Jag har aldrig behövt arbeta tillsammans med någon som jag ansett vara dum i huvudet. Däremot så har jag stött på många olika utmaningar i min roll som konsult. Jag hade till exempel inte trott att det kan vara så stora skillnader på att införa ett planeringssystem hos företag inom samma bransch men i olika länder. Ta bara en sådan sak som en agenda från kl. 9-17. I Australien fick jag till svar att man verkligen inte kan sitta på utbildning så länge, de ville börja kl. 10 och sluta kl. 16. I Schweiz skulle man minsann börja kl. 8 och att bara hålla på till kl. 17, det kunde jag glömma. I USA var det ingen som ifrågasatte tiderna, däremot blev jag medveten om att ingen tänkte komma tillbaka på utbildningen efter lunchen på fredagarna…

Har ni någon gång fått oväntad feedback? Det har jag. Som 25-årig konsult ställde jag frågan till mina kursdeltagare om det var något jag kunde förbättra med utbildningen. En av killarna räckte upp handen och svarade ”du skulle kunna ha kortare kjolar på dig”. Hur tror ni att jag reagerade på det här, skulle jag bli förbannad och säga åt honom att han var en idiot? Nej, jag valde att skratta. För det var faktiskt roligt! Om det var det enda han hade att säga efter två veckors utbildning, så måste väl min insats som konsult ha varit suverän.

/Sara Snabb

PS. Min chef satte nästan glöggen i halsen när han läste rubriken på det här inlägget. Men med lite övertalningsförmåga så fick ni läsa den här texten ändå. Du behöver inte alltid vara av samma åsikt som din chef, eller som dina andra kollegor heller för den delen, det viktiga är att ha ett bra samarbete.

 

 

 

 

Sara Snabb
sara.snabb@aliby.se
+46 73 554 53 65